En ny studie visar att äldre personer med hög midja-stuss-kvot har en större risk att dö för tidigt än de med ett högt BMI. Ett högt BMI är ett sätt att förutspå sjuklighet och dödlighet i befolkningen men man vet sedan tidigare att riskerna med ett högt BMI minskar med åldern. Ändå har många inom sjukvård och hälsovård använt samma riktlinjer för undervikt och övervikt hos äldre som för yngre personer.
Den nya studien, som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition gjordes på London School of Hygiene & Tropical Medicine, undersökte förhållandet mellan BMI, midjemått och midja-stuss-kvot och sambandet med ökad dödlighet. Man mätte 14833 personer över 75 år och följde dem sedan för att kunna se om deras mått hade något samband med när de dog. Man fann att dagens riktlinjer där ett BMI mer än 25 klassas som övervikt inte var någon bra indikator för ökad risk för dödlighet för personer över 75 år. Detta fynd överensstämmer med en tidigare studie där personer över 65 år med ett BMI-mått på 25-27 inte bedömdes ha någon ökad risk för att dö jämfört med de med BMI under 25. Den högsta risken för att dö för tidigt hade istället de med BMI under 23 och 22,3 för män respektive kvinnor.
De senare åren har man också använt midjemått och midja-stuss-kvot för att förutspå ökad risk för sjuklighet och dödlighet. I denna studie kom man fram till att enbart midjemåttet inte är någon bra indikator för en ökad risk. Däremot har midja-stuss-kvoten ett större samband med ökad risk för att dö i förtid där de med en hög kvot löper större risk.
Bakgrund
Att mäta BMI
BMI (Body Mass Index) är ett mått man använder i stora studier när man mäter ökad risk för sjuklighet och dödlighet i olika viktklasser. Detta mått används numera även på individnivå för att bestämma om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller fet. Detta sätt att använda BMI-måttet har kritiserats eftersom enbart vikten i förhållande till längden inte alltid säger så mycket om hur mycket fett en person har på kroppen tex hos personer som styrketränar mycket. Man har också under senare år uppmärksammat att en persons kroppskonstitution, dvs var på kroppen man samlar fettet, har en större betydelse än vikten i sig. Man vet tex att risken för sjukdom, tex diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom, är större hos dem med bukfetma jämfört med dem som samlar fettet på lår och höfter.
Att mäta midja-höft-kvot
Midja-höft-kvoten är ett mått där man tar hänsyn till var kroppen samlar fettet. Midja-höft-kvoten räknas fram genom att man dividerar midjemåttet med höftmåttet. En kvot på mindre än 1,0 hos män och 0,8 hos kvinnor anses vara eftersträvbart för att minimera risken för sjukdom.
Exempel:
Kvinna
Midjemått (på det smalaste stället): 75 cm
Höftmått (på det bredaste stället): 105 cm
Midja-höft-kvot: 75/105=0,71= bra
Exempel
BMI= vikten/längden2
Vikt: 70 kg
Längd: 1,75 m
BMI= 70/1,752= 22,9
BMI- gränser för vuxna enligt WHO
BMI < 18,5 = Undervikt
BMI 18,5-24,9 = Normalvikt
BMI 25-29,9 = Övervikt
BMI ≥ 30 = Fetma
060814 American Journal of Clinical Nutrition